We have a special need to feel that we belong.

Sitter och dricker te och försöker vakna. All denna hype runt Michael Jacksons död fick mig att minnas Janets musik, så nu lyssnar jag på henne. Den är lika bra som den var för år sedan. Jag gillade henne mer än Michael Jackson, hon satte mer intryck. Det är sorgligt att han är död, fast människor dör. Stora eller små. Så är det bara. Kan inte säga att jag känner mig så värst berörd men jag tycker det är tråkigt för hans fans. Dessutom gick Farrah Fawcett bort samma natt. Usch.

Igår var en bra dag, jag gick upp tidigt och ringde Vårdcentralen. Ska dit idag och försöka få tag i en sjukgymnast. Åkte sedan till Fenix och hade möte med Fredrik. Gick sedan till Skatteverket och hämtade ett papper. Därefter satte jag mig på Stortorget och läste medans jag väntade på Sophey för att fika med henne. Det är jättetrevligt att träffa henne igen efter ett jävligt bra långt tag.

Jag var nöjd. Det har jag inte varit på länge. Det är ett framsteg.

Limping on two legs again.

Livet rullar vidare och jag fightas med tankar och allt. Varje dag spenderas med att försöka fundera ut en lösning eller åtmistone någonting som kan få en att må en gnutta bättre. Jag borde egentligen inte försöka hitta någon lösning utan bara släppa allt och bara vara. Det är enklare än vad man tror, rättare sagt, det är grymt svårt och nästintill omöjligt för mig. Just nu i alla fall. När jag tänker tillbaka kan jag inte förstå hur jag fann energin till att vara som jag var då. Fast det är inte så konstigt, jag mådde bättre, jag hade inte blivit totalt krossad då. Eller jag hade åtminstone kommit ur en mörk tid och jag var nöjd med livet. Jag vill känna så igen. Sakta men säkert lär jag göra det. Jag ger inte upp för jag vet att det kan vara bättre än så här. Jag måste bara ta itu med allt i min egen takt. Det må gå jävligt långsamt men hellre det än att gå för fort och krascha igen.

Har tänkt på en sak. Jag kanske borde lägga in lite fler bilder då och då för att göra bloggen lite mer personlig. Fast saken är den att jag tar inte så mycket bilder överlag. Kanske borde göra det. Äsch, who cares? Funderar på att klippa mig snart och resultatet kanske man kan visa upp. Vet inte hur jag ska klippa mig än, har en viss tanke men är inte direkt säker. Sedan vill man ha ny färg på håret också. Även det är ett svårt beslut. Jaja, det blir nog bra tillslut.

Kunde inte sova inatt. Hatar när man ligger sömnlös om nätterna. Jag vet inte varför det händer, det var liksom inget speciellt som gick runt i mitt huvud. Konstigt. Hoppas bara att jag kan sova när jag går och lägger mig ikväll.

Beställde Singstar ABBA med mamma, samt filmer: Joan of Arc: The Messenger och I Am Sam. Dessutom Brothers and Sisters säsong ett på DVD. Det kändes skönt att unna mig lite och eftersom jag varken festat eller krängt godis denna månaden så hade man pengar kvar att spendera.

Måste ringa efter sjukgymnast. Min rygg är jobbig.

Sweetness follows.

Idag har varit en bra dag. Jag har spenderat den mesta tiden med mamma. Vi såg klart säsong tre av Desperate Housewives medan vi åt god mat och jordgubbar. Kaffe var även inkluderat. Mamma är bäst och kommer alltid vara. Sådana här dagar av det goda behövs. Inga krav och inga bekymmer. Att bara vara och finnas till och trivas i gott sällskap. De värderas så oerhört mycket. Att så lite kan få en att känna sig så bra en stund i en dyster tid ger en hopp, kraft och styrka. Ett litet tag i alla fall.

Nu ska jag spela Fallout 3.

Zharwyn of Darnassus.


Sorry, men har lite hjärnsläpp så ni får en bild på min rogue istället. Taget av Isabel.. Hah!

Min syster har skaffat sig en blogg minsann.

Fooled by something inside of my head.

Vi människor tänker ungefär 60 000 tankar per dygn. Utav dessa ska jag försöka vara uppmärksam och hitta de tankar jag tänker exakt när jag mår dåligt, eller snarare sagt, det jag tänker när jag börjar må dåligt. En läxa jag fått av Fredrik på Fenix. Helst vill jag inte tänka alls när jag mår dåligt, fast jag gör det ju indirekt. Jag tror han ville att jag skulle vara uppmärksam på de tankar jag tänker när jag mår bra också. Jag är rätt duktig på att analysera och leka privat-detektiv när det gäller vissa saker. Detta kommer bli jobbigt dock. De flesta tankar jag kommer ihåg när det gäller mitt mående är mestadels när man lyssnar på musik och tänker "Denna låttexten, den känner jag igen mig i."

På tal om att känna igen sig i låttexter, Lene Marlin fångar väldigt mycket mitt intresse just nu. Dessutom har hon en underbar röst. Leave My Mind beskriver hur jag känt / känner över en speciell del av mitt liv så oerhört skrämmande exakt.

I hear noises in the darkness.

Sitter hemma hos mamma och ska snart sova. Känner mig rätt trött, inte bara fysiskt men mentalt också. Funderar lite kring olika saker och har konstaterat att det kunde varit värre, mycket värre. Lite optimistisk får man trots allt vara, man har mått sämre. Jag är nog lite vilsen just nu bara. Det känns som att jag inte riktigt platsar någonstans, jag orkar dock inte leta efter vad som kan ge mig sinnesro. Jag har förstått att det krävs någon förändring, jag känner mig ensam. Fastän jag egentligen inte är det, fysiskt. Det skrämmer mig att jag har en längtan att försvinna ifrån allt som finns här, att börja på nytt någon annanstans. Jag vet inte om jag kan kalla det att rymma eller att ta tag i livet. Jag gillar inte att rymma ifrån problem men jag vill komma bort ifrån Malmö, kanske Sverige. Det känns som att jag har gjort mitt här. Samtidigt är det tryggt att finnas här.. Världen därute är skrämmande och vad skulle jag ta mig till om jag mår ännu sämre på en helt ny plats? Det är väl tur att jag inte är rik, eller rättare sagt, har råd att ta mig ifrån Malmö. Tanken är spännande, ibland är det bra att drömma. Det är en flykt i sig. Jag ser ofta fram emot att sova eftersom det bästa jag vet är att drömma.

Where do I find myself now?

Är hemma från Trollhättan. Det var skönt att komma bort, fast jag mådde inte särskilt bra. Vet inte varför men jag var verkligen inte på topp. Synd. Brukar oftast känna att Trollhättan ger en mer kraft och energi men denna gången var det faktiskt tvärtom. Dessutom satt man kissnödig på resan hem, toaletterna är skit (haha) på X2000 och deras mat i bistron är inget att hurra för Men det var så himla underbart att se Minna igen. Hon är så bra.

Imorgon ska jag till Köpenhamn med Fenix. Just nu känns det som att jag bara vill ha en dag då jag ligger hemma i sängen och bara.. är. Får ingen riktig paus för mina tankar. Jobbigt. Fredrik bad mig skriva ner vad som händer i mitt huvud, eller snarare, vilka tankar jag tänker när jag mår skit. Jag vill inte det, helst av allt vill jag bara glömma. Ignorera. Det brukar liksom gå över efter ett tag. Det ska bli mysigt att se Köpenhamn igen dock.. Saknar den staden. Hoppas det är fint väder bara.

Känner mig förövrigt mest förvirrad. Vet inte riktigt hur jag mår. Nåväl, jag mår inte skit i alla fall så jag är nöjd. Typ.

Six months.

Det är sex månader sedan jag slutade snusa. Jag känner mig grymt stolt, faktiskt. Det ska jag visserligen göra. Sitter och dricker kaffe samt lyssnar på Lene Marlin. Hon är så fantastisk. Ska snart bege mig ut i solen och åka till Fenix. Är inte direkt pepp, det är i och för sig sällan jag är det just nu. Nåja, tur man ska snart ifrån Malmö i några dagar och få lite mer kraft. Har inte mycket mer att skriva just nu. Tack för mig!