Hence, candygrams.

Sitter hemma hos mor min, dricker te och bara tar det lugnt. Helgen vart fin, det blev familjemiddag och sedan mysförfest hos Gisela och Annelie, följt av tjejfesten. Hade en grymt bra kväll och detta på grund av helt underbart sällskap.

Tar med en video som jag filmade under konserten i Lund. Håller sakta men säkert på att lägga upp allt jag filmade under de tre konserterna jag besökte. Det tar lite tid, ni som är intresserade kan kolla min youtube-kanal lite då och då, ska lägga till Anna Ternheim videos också när jag väl lagt up Tegan and Sara. Annars kan man alltid kolla min flickr för bilder från konserter.

This is my December.

Igår vart jag på konsert med kära Cicci och hennes Markus, vi såg Anna Ternheim. Det var en riktigt vacker konsert, helt underbar! Hon spelade mina tre favoritlåtar och det var så.. ja.. vackert.

Ikväll upplevde jag något riktigt otäckt. En effekt av hur stark jag blivit. Allt blir så mycket mer intimare när man är medveten. Något som varit en del av livet kändes som något som trängde sig in, det skulle inte finnas där egentligen. Jag kände, lyssnade och det var obehagligt. Jag förstår mig själv bättre och bättre för varje dag.

Ibland är folk inte de man tror de är. Ibland förvånar de en. Ibland gör de en besviken. Ibland måste man välja. Ibland måste man gå vidare med dem. Ibland måste man gå vidare utan dem. Ibland måste man ge dem tid. Ibland ger man dem för mycket tid. Ibland är man bättre utan dem. Ibland är man ensam med dem. Ibland hör man inte hemma. Ibland räcker man inte till. Ibland har man inte mer att ge.

Men så länge man försöker vara det bästa man kan, så länge man kan leva med sig själv, kan man leva med andra och veta när det är dags att säga stopp. Ibland måste man göra tuffa val i livet.

Three times the happiness.

Jag vet inte vart jag ska börja. November lider mot sitt slut och snart är detta året över. Tiden har gått snabbt, det är så mycket som har hänt och jag har förändrat, min situation är annorlunda. Jag njuter av livet. Njuter.

De senaste dagarna, jag saknar ord. Tre Tegan and Sara konserter, helt underbara, fantastiska, ovärderliga ögonblick som förgyllde min vardag. Fint folk och gemenskap, nya människor och vänner. Videos och bilder. Jag förtjänade allt. Jag vill göra om det, igen och igen och igen. Total fucking jävla lycka.

Tegan and Saras merch-tjej tyckte jag såg ut som en av hennes vänner i Vancouver. Hon var tvungen att kolla två gånger! Dessutom kände hon igen mig när jag skulle köpa min tröja på måndagen.

Tack.

Mark my words.

Ibland är måndagar inte så pjåkiga faktiskt. Har mått fantastiskt bra idag och det känns riktigt bra. Jag låter ingenting förstöra mitt mående idag, det fungerar inte. Det finns en del människor som hade kunnat dra mig ner, men jag vägrar. Ta en titt på er själva istället för att säga att det inte är rättvist. Det är fan rättvist att jag mår bra och inte mitt fel att ni mår dåligt. Avundsjuka för att någon mår bra är bara riktigt, riktigt, riktigt barnsligt. Fler borde lära sig vara glada för andra skull, dock måste ni börja med er själva först. Livet är för kort för att spendera det pessimistiskt och att hela tiden tänka på varandra gör istället för att ta hand om sitt eget mående.

Idag har jag varit ute med en fotograf på praktiken, det vart väldigt trevligt! Vi åkte till Västra Hamnen och fotograferade bygget av den nya skolan där. Sedan åkte vi till Roseum och fotograferade bygget där.

Turning Torso.



Skyddsutrustning är viktigt när man går runt på byggplatser.



Skolan och Torson.



Tycker synd om människor när man inte får se någonting.



Roseum.

Helt enkelt en lärorik dag och som ni ser passade jag på att ta lite bilder med min mobilkamera. Jag ser redan fram emot morgondagen, trots att jag inte lär följa med fotografen då. Jag trivs bara riktigt bra på Arbetscentrum, där jag praktiserar, och det känns riktigt skönt. Det är en trygg arbetsplats och eftersom Fenix är en del av Arbetscentrum behöver man inte oroa sig hur folk bemöter en. De är hur snälla som helst!

Amazing discovery of the week:


Älskar min hoodie och H&M rockar, bara så ni vet. Det var allt för mig idag.

Livet flyter på.

Oj, tiden har gått snabbt. Trivs riktigt bra på min praktik, vilket känns skönt. Har börjat se True Blood och är snart klar med säsong två. Läste klart Independence Day av Richard Ford igår, rätt bra bok. Läser nu igenom Eclipse. På lördag inträffar första Tegan and Sara konserten av tre, ser grymt fram emot att få se dem uppträda igen. Det ska bli helt underbart! Jag har fortfarande inte tröttnat på Sainthood, det går liksom bara inte. Jag kan nog inte tröttna på deras musik, soundtrack of my life, typ. Now you know, you know it now. Köpte en hoodie från Tradera som jag blev riktigt nöjd med. Allt flyter liksom på, det gör mig glad. Är det så här lycka känns? Jag vet inte riktigt, jag tänker bara njuta. I torsdags vaccinerade jag mig mot svininfluensan, av solidaritetsskäl. Jag är inte rädd för att få grissjukan direkt, jag vill bara inte smitta någon ifall jag åker på den. Sedan vill jag inte bli sjuk nu när man äntligen fått praktik.

Det var allt för mig idag. Jag måste bara nämna att Sheets med Tegan and Sara är sjukt bra. Så det så. It's a heart attack that you feel.

Praktik!

Jag har äntligen fått praktik! Träffade Fredrik idag och vi gick på ett möte på Arbetscentrum. Min handledare är informatör, vilket betyder att jag kommer hjälpa till med texter, ta fotografier och dylikt. Grymt kul! Jag börjar på måndag, ser riktigt fram emot det.

Imorgon ska jag hem till Sofia. Vi ska kränga onyttiga saker och glo på Idol. Perfekt sätt att fira bra nyheter? JA!

NOH8, 1.

Nu när jag har lugnat ner mig lite känns det enklare att skriva. Dels för att det blir mindre svärord och dels för att det blir en mer sammanhängande text. En text med bara svärord och otrevligheter säger inte så värst mycket om man inte är lika arg, ledsen eller besviken som jag är. Även fast jag inte påverkas av röstningarna i USA (Californa Prop8 förra året, Maine Prop1 igår) så påverkar de mig mentalt, tänk så många människor som får det slängt i huvudet att de inte är lika värda på grund av deras sexualitet, eller rättare sagt, dess kärlek till andra människor. Ja, människor, för jag vägrar att se könen. Här sitter jag i Sverige, kan gifta mig och allt om jag så skulle vilja, medan andra människor får besvikelse efter besvikelse. Det är inte rättvist. Det borde inte vara så.

Dessutom skulle jag aldrig få för mig att flytta till ett land där jag får mindre rättigheter än de som jag redan har. Så det påverkar mig ändå, om man tänker så, eller hur? Tänk om jag skulle få värsta erbjudandet? Jag kanske hade flyttat när jag väl tänker efter, fastän USA aldrig lockat mig, fast jag skulle nog sökt efter en annan lösning först. Som Kanada till exempel. Vilket visserligen lockar mig redan.

Äh, slut på mitt pladder om detta. Jag är bara jävligt besviken på hur folk kan hindra andra människor från att få samma rättigheter. DET ÄR ÄCKLIGT!

NOH8.

Sitter och lyssnar på Sainthood (surprise!) och ska snart åka till Fenix för att träffa Jette. Sedan ska jag hämta ut två böcker på biblioteket, Independence Day av Richard Ford och Eclipse av Stephenie Meyer. Vet inte vilken jag ska börja med.

Angående titeln, Maine röstade ja till Prop1, like Californa röstade ja till Prop8. Rejecting same-sex marriage. Världen är inte rättvis. USA är inte ett klokt land. Jag är så jävla förbannad just nu, jag finner inte orden.

Skriver nog mer senare när jag lugnat ner mig, ska dra nu.

Kyliga november.

Jaha, då är det november! Min lägenhet är kall som sattan, jag skämtar inte! Fastän fönstret är fixat och värmen är på det högsta så skakar man nästan tänder! Riktigt dumt av min hyresvärd att snåla på värmen, jag har ETT element som ska värma min lägenhet, det funkar liksom inte.

Nu när jag kräkt ut mig det.. livet rullar på. Mår bra, väntar, går runt i cirklar, hoppas, njuter, ler, skrattar, får känslo-attacker, drömmer, minns, drar skämt för att komma över sår, dricker kaffe, dissar godis, lyssnar, fryser, fnissar, sjunger, spelar, suckar, lever, lever, lever.

Det finns en känsla i mig som jag känt tidigare men jag kan inte sätta ord på den.

A tee about ess.

Skissat på ett T-shirt motiv som jag gärna vill trycka.. Är inte helt klar, men ska definitivt skicka in motivet för tryckning när det blir klart. Punkt slut. Slutresultatet kanske ser helt annorlunda ut, jag vet inte om jag kommer behålla denna designen. Än så länge är jag nöjd, till en viss del. Här är en sketch i alla fall:


För att förklara lite om motivet, det är mitt favoritcitat, sagt av Sara K. Quin angående hennes sexualitet. Jag vet inte varför men jag fastnade för hennes svar, det är liksom så klockrent.

Annars är det bra med mig. Lite känslosam bara, det går över snart. Har läst klart New Moon och ska nu fortsätta att läsa Marilyn Mansons biografi. New Moon var helt okej, dock kändes den lite lång i mitten av boken. Jag vet inte varför. Den tog sig i slutet i alla fall, samt var början riktigt bra. Den slår inte Twilight men det är nära på. Jag har bokat Eclipse från biblioteket, hoppas den blir tillgänglig snart.

Jag har även skickat efter Independence Day av Richard Ford och The Road av Cormac McCarthy. Jag ser väldigt mycket fram emot av att läsa dessa böcker. The Road skulle inte vara tillgänglig förrens om två veckor dock. Jag hoppas att människan som lånat den blir klar före.

Nåja, där fick ni en liten uppdatering av mitt läsande.

Hell.

För er som är nyfikna på hur Tegan and Saras senaste musikvideo är, look no further:

Hell - Tegan and Sara

Tegan and Sara | MySpace Video


Jag gillar videon. Den är så sjukt annorlunda och konstig men samtidigt helt jävla underbar. Man blev liksom inte förvånad över konstigheten när man såg den direkt, om man vet hur metaforiska tvillingarna är. Fast skratta kunde man inte låta bli att göra. Tummen upp! Själva låten är skriven av Tegan och handlar om ett dåligt kvarter i Vancouver, men även om kärlek till någon annan.

Waves.

Så här ser mina nya MacBeth skor ut. Älskar dem!

Vill bara säga att jag längtar som fan tills Tegan and Sara konserterna. Nu ska jag spela Left 4 Dead 2 demon lite och sedan CSI: Deadly Intent, som jag gav mamma i present! Måste komma på andra tankar, jag orkar inte tänka på det. Det gör för ont.

Satt uppe hela natten hos mamma och läste New Moon, glömde helt bort tiden medan jag läste. Tills jag hörde att mamma var vaken vid fem-tiden och skulle göra sig redo för jobbet. Jag insåg snabbt att jag behövde sova. Vilket jag gjorde sedan. Försöker hålla mig själv underhållen och upptagen för att tankarna inte ska komma, jag orkar inte ta itu med det nu. Jag måste det snart, dock. Jag vet bara inte hur.

En sista sak bara, något att tänka på, tillägnad en speciell någon:

"Don't judge a book by the size of its wrists."
~ Sara K. Quin, lyrical genious.

My speak up.

Might paint something I might want to hang here someday
Might write something I might want to say to you someday
Might do something you'll be proud of someday
Mark my words, I might be something someday

Sainthood not Thainthood.

Bilden säger allt. Nu ska jag hämta mina skor!

Fuel the flames.

Sitter hemma i en kall lägenhet. Idag har jag dock fått besök av fyra vaktmästare som fixade diverse saker i lägenheten, vilket känns riktigt skönt. Nu fungerar porttelefonen också, det har den inte gjort på nästan 3 år..

Kan inte sluta lyssna på It Was Midnight i väntan på att mitt Sainthood-paket ska komma (nej, det har fortfarande inte rörts sig ifrån Sturup) och knacka på min dörr. Det är en helt underbar sång, väcker lite känslor i mig. Jag kirade låten på iTunes, det tycker jag du också ska göra, köp hela Tegan and Sara diskografin, vettja! Eller var en snålis och lyssna på Spotify.

Hur som helst, igår shoppade jag två tröjor. En vit- och svartrandig och en röd- och svartranding. Jag är mycket nöjd! Billigt och bra.


Försöker att inte tänka på en viss sak utan bara glädjas över att jag kan själv, även om vissa kanske inte tror det. Det var droppen igår. Sköt du ditt så sköter jag mitt.

Just so much flow.

Livet flyter på när man mår bra. Så är det bara. Jag har haft riktigt bra flyt i en månad nu, det känns så härligt. Lyckades spara in pengar till denna månaden vilket resulterar i att jag har mer pengar att röra mig för denna månaden. Vad gör jag då? Jo, jag unnar mig ett par nya skor! Det tycker jag att jag förtjänar, helt enkelt. Har betalat alla räkningar och det bästa av allt: Denna månaden betalar jag det sista av min laptop! Den är helt min nu! Känns så grymt skönt att kunna köpa något sådant helt själv!

Jag har spårat mitt Tegan and Sara Sainthood-paket och det finns på Malmö / Sturup-flygplats just nu! Riktigt frustrerande att veta att det finns DÄR. Så nära men ändå så långt borta! Fast det kommer nog imorgon, det får vi hoppas!

N gav mig Left4Dead 2 i tidig julklapp, vilket gör att vi båda kan spela DEMO:n imorgon! Ska bli riktigt kul! Är mycket tacksam för denna lilla gåva!

Linda, Minna och Nicklas var här nere i helgen, de körde mig ner till Malmö. Det var mysigt att ha dem här och väldigt kul att se Minna på ett sådant gott humör! Mamma verkade riktigt glad, mormor med.

Det finns mycket jag har att berätta men jag orkar verkligen inte skriva ner allt just nu. Har haft ett par riktigt sköna veckor. Det kändes skönt att träffa Roy, min pappa, och komma så bra överrens. Det gick bättre än förväntat, vilket är riktigt positivt.

Fredrik ringde mig innan och sa att han har varit sjuk hela förra veckan. Han har dock hört sig för och det ser ljust ut på praktik-fronten. Får mer info på onsdag!

Livet är bara så jävla bra när man mår bra. Det flyter på liksom. Det känns skönt att vara hemma och nära mamma igen, har saknat henne. Har läst klart Twilight och ska nu ikväll börja på New Moon. Spännande! Marilyn Manson-boken ligger fortfarande på is men den tar jag och läser klart efter New Moon!

Lovely days.

Dagarna går för fort häruppe men jag ser hellre att jag lever livet fort och är glad än långsamt och är ledsen. Det blir enklare att titta tillbaka och vara nöjd då, eller hur?

Igår fick jag träffa tvillingarna, så söta så! Wilma var lite kinkig men Elliot bara åt, njöt och sov. Log gjorde han också, han var på ett väldans gott humör! Minna är hur söt som helst, hon fick ett fint regnställ och en mössa av sin farfar med Pippi Långstrump som hon hade på sig igår. Hon börjar bli riktigt stor nu, tänk så fort tiden går..

Det känns som att man inte behöver tänka på egna barn när man redan har tre underbart fina syskonbarn.

Imorgon bär det hem till Malmö igen. Jag vet inte riktigt om jag ser fram emot att komma hem, när det gäller staden i sig. Det händer så mycket skit i Malmö nuförtiden att man knappt vågar sig ut om dagarna. Riktigt bisarrt men så är det.

Uppe.

Sitter just nu i Trollhättan hos Linda. Precis varit ute med Elvis, det var mysigt. Här blåser det inte, det är frisk luft och bara allmänt härligt. Det är väldigt sällan jag saknar Malmö när jag är häruppe men det är för att jag vet att jag kommer hem igen. Som det ser ut just nu skulle jag nog inte kunna bo här permanent.

Hela förra veckan var händelserik. Jag lyckades få in två besök hos Fenix och andra saker som jag behövt göra, allt mellan man träffade Roy. Fick träffa min faster lite också. Det var några bra dagar när han var nere och han körde mig upp till Trollhättan i lördags. I fredags åkte vi till Köpenhamn, gick på Ströget och tog en kaffe på Hard Rock Café. Vi pratade hela tiden och det kändes skönt, vi har gemensamma intressen vilket är en bra start. Jag har fått sett mycket av Skåne, där han växt upp och där jag har växt upp som riktigt mini. Det känns som att man fått lite inblick i allt, jag känner mig även riktigt stark. Jag hoppas att vi kan fortsätta på samma bana, det vore liksom trevligt. Allt tar bara sin tid.

Linda är Twilight-beroende. Jag har fått låna den första boken av henne och har redan börjat läsa den (tagit paus med Marilyn Manson boken, läser klart den snart) och filmen såg vi i lördagskväll. Imorgon ska jag förhoppningsvis träffa tvillingarna för första gången. Det är spännande! Jag åker ner till Malmö med Linda, Nicklas och Minna på torsdag.

Jag mår bra i alla fall. Jag njuter av livet så gott det går just nu. Förhoppningsvis har Fredrik en praktikplats väntande på mig nästa vecka. Hoppas, hoppas.

Catching up.

Nu sitter jag här med en kopp kaffe och låter gårdagens händelser snurra på repeat i mitt huvud. Låter det sjunka in för att analysera, av ren vana. Det har varit några omtumlande veckor sedan jag fick det första mailet, av Roy, min pappa som jag inte träffat på över tio år. Jag har valt att inte skriva mycket om det, mestadels för att det har varit svårt att veta hur jag skulle förhålla mig till situationen, istället lät jag den bara flyta på. Jag kan inte ändra på vad som hänt i mitt förflutna och det som händer i framtiden kan jag bara påverka till en viss del.

Igårkväll träffade jag honom, han hade nämligen kört ner hit ända från Kristiansand i Norge, där han bor nu, för att vara här i några dagar och umgås med mig. På grund av vissa händelser förr har jag haft svårt att lita på vad som sägs och vad som egentligen görs så jag hade en viss skeptis, något jag nog lär ha en bra tid framöver. Men han kom runt sju-tiden och vi satte hos på McDonalds för att äta och prata. Det gick bra, jag kände mig lugn. Jag fick reda på en del (som att min biologiska farfar var norsk) och vi pratade i några timmar.

Idag ska jag till banken och sedan till Fenix, därefter ska jag träffa honom igen. Jag tar varje dag som den kommer och visst, det tar mycket energi, men jag klarar av det. För två år sedan hade jag inte reagerat som jag gjort. Men jag är trött på att vara arg, ledsen, ilsken, besviken och låta dessa känslor ta över mig. Jag kan inte ändra på det förflutna hur mycket jag än vill. Det är dumt att stanna i det.

Jag hade kunnat skriva mycket mer om hur jag känner och tänker, vad som hänt och vad som komma skall, men jag stannar här. Mest för min egen skull och för att det är fortfarande för privat. Folk har undrat vad som skulle hända igår, varför jag verkat vara lite distanserad, och nu vet ni. Jag mår bra men det är väldigt jobbigt, samtidigt en stor befrielse att se sig själv klara av något som man aldrig trodde skulle vara möjligt.

Lästripp.

Glömde att nämna, Min Vän Leonard av James Frey är så jävla värd att läsa. Läste klart den för någon dag sedan och jag kan bara säga att jag spenderade tiden att pendla mellan gråt och skratt. Det går inte att beskriva hur mycket påverkan den hade på mig, fick ta massor av pauser mellan läsandet för att låta allt sjunka in. Riktigt bra fortsättning på Tusen Små Bitar.. Läs båda, nu!

Läser just nu Marilyn Mansons självbiografi Den Långa Vägen Ut Ur Helvetet och allt jag kan säga att den är intressant. Inte normal, men han är inte dum heller. Det visste jag redan. Aldrig trodde jag att jag skulle vara intresserad av samma saker som Manson, t.ex. hypnos, suggestion och kriminalteorier. När man väl tänker efter så är jag inte förvånad över att han läste om sådana saker som ung. Han kan påverka folk jävligt mycket, eftersom folk låter honom göra det. På sina egna villkor.

Dessa böcker kan jag rekommendera för människor som tycker om att läsa självbiografier av folk som inte anpassat sig efter samhällets normer och regler, deras egna kamp om att finna en plats där de passar in. Ja, det är väl det jag kan säga.

Jag tänker skriva om de böcker jag läser mer, det lovar jag. Har man ingen bokklubb kan man åtminstone skriva av sig i sin blog.