miniGNU - creating art since 1985

Process.

Onödig torsdag. Riktigt onödig. Saker och ting gör det inte bättre när man får ett tråkigt besked som gör en orolig. Känner mig så jävla maktlös. Tacka fan för att det är fredag imorgon och hoppas jävlar i det att man inte får några fler tråkiga nyheter inom snar framtid.

Jag är så trött på vissa personer också. Jag är så trött på att känna mig utanför i något som jag borde känna mig jävligt hemma i. Jag är trött på mig själv. Jag är trött. Jag är för trött för att ta kontroll över mina tankar just nu.

Ibland vill jag bara kunna sitta och snacka om allt jävla skit som pågår i mitt huvud och känna att du lyssnar och bryr dig. Allt det försvann för ett tag sedan. Ända sedan dess vågar man inte ens prata alls.

Det gör ont att tänka efter och sakna något och någon som man är rädd att man aldrig kommer få tillbaka. Hur nära man än står.

Det gör ont att upptäcka hur skadad man egentligen är. För varje steg i rätt riktning lär jag mig någonting nytt. För varje ny styrka lär jag mig en ny svaghet. Ibland tappar jag balansen. Som idag. For what it's worth, jag får tillbaka min balans förr eller senare. Ibland önskar jag bara att få höra några få ord från vissa speciella personer, som en uppmuntran att fortsätta kämpa. Allt hade känts så mycket lättare då. Kämpa kommer jag göra över huvud taget, definitivt.