So, like, yeah.

Tycker det behövs en bättre uppdatering av vad som händer just nu, för er som är intresserade. So here it goes.

Förra veckan:
Jag fick upp ögonen för vad som jag länge förnekat och tog tag i det. Städade min lägenhet för att få bort allt det dåliga, allt för att fortsätta må bättre. I över ett och ett halvt år har jag mått psykiskt dåligt, jag borde ha sjukskrivit mig. Fast jag förnekade det och fick en chock hur kasst jag egentligen mått när jag väl tänkte efter. Berättade allt för mamma, hon stöttade mig. Sa att hon var stolt. Jag fortsatte kämpa, det gör jag fortfarande. Nu mår jag så grymt bra.

Jag har bott hos mamma en bra tid nu, vilket inte många vet. Nu är jag redo att flytta tillbaka till min lägenhet, börja om på nytt. För nu ska den bli mer mig, mitt liv är mer mig än någon annan. Det är ju så det ska vara. Det är mitt liv och jag lever bara en gång. Livet är för kort för att må piss och förneka det. Kom fram till att jag ska gå till läkaren, få ett intyg på att jag kan bli deprimerad, stressad och okoncentrerad.

Måndags:
Gick till AiC, sökte jobb. Fanns inga som jag kunde söka med mina "speciella behov". Längtar tills de tar in mig på det andra programmet där jag verkligen kan få hjälp i den takten som känns bra för mig.

Igår:
Slöade. Efter så många dagar av konstant vara i farten behövde jag verkligen ta en paus. Vara mig själv. Lyssnade på musik och la pussel i datorn hela dagen. Spenderade kvällen att prata med en underbar vän som tyvärr bor i Finland. Mådde bra.

Idag:
Gick på informationsmöte om Jobbgarantin för ungdomar. Varit arbetssökande i snart tre månader (enligt Arbetsförmedlingen) och nu är det dags att få en spark framåt, enligt Arbetsförmedlingen. Efter den 21:e november blir jag inskriven och kan få ersättning för detta, vilket är skitbra. Hörde mig från och kan göra detta parallellt med det andra programmet vilket känns skönt, det vill säga ingen stress och ingen press. Min takt, mitt liv.

Gick och förbeställde Wrath of the Lich King och sedan besökte mammas jobb. Blev bjuden på lunch där. Så jävla god mat.

Mammas lägenhet är snart färdigrenoverad och det blir verkligen grymt fint. Hon kommer trivas så oerhört bra och det är så skönt att hon äntligen får en förändring.

Imorgon blir det ett besök på härliga Gyn för att ta cellprov. Känns läskigt men det är bäst att vara på den säkra sidan då folk i släkten haft cellförändringar.

Det var väl allt? Jo, jag tror det.

Städar bort det gamla jaget.

Mammas hem håller på att renoveras, mitt egna internet är dött. Jävla ComHem, ringt dit tre gånger denna veckan. Nu idag fick äntligen mor min sitt internet tillbaka, vilket känns skönt.

Under tiden har jag städat, städat och åter städat. Jag är inte klar än. Vill bort med det förflutna, radera allt av den dåliga tiden, sorgen, depressionen. Jag var sjuk, jag borde ha sjukskrivit mig och det är inte förrens nu jag har insett hur lågt jag verkligen hade sjunkit. Det är skrämmande men befriande att jag äntligen tar tag i det. Är så mycket starkare nu. Mamma är en klippa, hon är bäst. Hon hjälper, säger att hon är stolt över mig. Jag är ingen besvikelse.

Alla brev är borta, mycket ska bort. Allt som har lögner med sig, allt som känns tungt. Få saker blir undangömda, aldrig glömda. För att ha något att minnas, något som påminner en om misstagen man gjort, något som påminner hur stark man blev av dem. Men det mesta ska bort. Du ska bort. Mitt gamla jag ska bort.

Fortfarande arbetssökande, försöker så gott jag kan. Har blivit anmäld till ett annat ställe som ska göra det lättare för mig med mina behov, mina hinder. Vill dit nu men det kunde ta flera månader.

Men jag mår bra, så oerhört bra nu. För jag vet att allt blir bättre, allt blir bra till slut.

Snark.

Jag gillar verkligen inte mörkert. Jag blir så trött av det, fastän man sover bra. Det är konstigt det där..

Sökt två jobb redan nu på morgonen, ska till AiC snart och skriva ut ansökningarna. Känner mig inte så värst pepp eller optimistisk på dessa jobben, men det finns verkligen inte några jobb som lockar mig. Då får man väl ta de som kanske får en att må bajs, men genererar pengar. Jag känner mig smått desperat, ja.

Spelade biljard igår med Tessan, jag vann två gånger. Ha! Fast sedan förlorade jag tre gånger men det räknas inte! Vi gick sedan hem till henne och spelade Wii, skitkul. Lirade lite GTA4 på hennes PS3 och vi fastställde att jag inte borde skaffa körkort. Fast jag fixade till rätt snygga stunts ändå.

Idag blir det nog en sväng hem till mormor för att visa mina tekniska kunskaper.

Sex är det magiska numret.

Klev upp i morse, drack en kopp te och gjorde klart ansökningar. Sammanlagt skickade jag sex ansökningar till diverse arbetsplatser. Därefter begav jag mig till AiC för att skriva ut ansökningarna och mitt CV, surfade runt på Arbetsförmedlingens hemsida och konstaterade att där fanns noll arbeten som var intressanta.

Gick ifrån AiC runt 10-tiden och begav mig till Värnhem, där fyllde jag på mitt busskort och gick sedan för att hämta ett kontoutdrag på banken. Lite flitig kände man sig.

Sedan gick jag tillbaka till bussarna på Värnhem, träffade Sofias pappa som delade ut information angående Skånetrafiken, någon kampanj av nån sort. Där blev jag fotograferad av någon press (glömde fråga vilken). Det var lite... överraskande.

Det har i alla fall varit en trevlig förmiddag, fick gjort mycket och man känner sig rätt stolt. Nu ska jag slappa lite för jag är så oerhört trött. Borde verkligen sova mer.

Det får bli en bild också.

Oj.

Det har visst gått en tid sedan sist. Jag förstår inte varför jag inte kan hålla min blogg updaterad, kanske lever jag inte ett intressant liv. Fast det ligger i betraktarens ögon och inte i mina.

Vad har hänt sedan sist? Det blev inget Pride, men det blev en härlig födelsedag tillsammans med familjen. När jag kom hem började jag söka jobb regelbundet (och är fortfarande arbetssökande). Inskriven på Arbetsförmedlingen och har ett möte på Soc om en vecka.

Jag har beslutat mig för att pausa mina studier, tills jag funderar ut vad jag verkligen vill med mitt liv. Jag har ingen aning om vad jag vill bli längre. Jag hade så enormt mycket drömmar när jag var liten, så många idéer och jag kunde knappt vänta tills jag blev vuxen. Nu är jag här och jag känner mig enormt vilsen och misslyckad. Förhoppningsvis blir denna pausen bra för mig, allt jag behöver är att fixa mitt liv.

Det är inte alltid så lätt, dock.

Ärligt talat.

Ibland undrar jag hur folk tänker, eller om de tänker över huvud taget. Jag har en del i baktanke men jag ska spara er från namedropping, det tjänar ändå ingenting till.

Just nu tvättar jag, skojigt värre. Sista dagen i skolan imorgon, skönt. Ska försöka leta ett jobb i Köpenhamn, får jag något jag kan hålla fast vid kommer jag nog att ta uppehåll i mina studier. Jag orkar liksom inte mer, inte just nu. Vill inte leva på minimal ekonomi och känna att jag måste dra in på saker som får mig att känna mig som en människa (läs: mängder av choklad).

På torsdag åker jag upp till Trollhättan och stannar till på söndag. Minna fyller ett år! Tiden går så sjukt snabbt.. Ska bli skönt att komma bort, träffa systrarna.

Nästa vecka och 18 dagar framåt kommer de renovera om hissen i min trappa. Jag bor på 8:e våningen. Visst, fine, jag kan bo hos min kära moder. Men jag tänker på de äldre, hur fan ska de palla att hissen är avstängd?

Förresten behöver jag nya påsar till min dammsugare. Råkade dammsuga upp mitt skärp till min badrock, oops. Detta suger (Haha! I made a funny!), eftersom jag behöver verkligen dammsuga.

Söker fortfarande boende under Pride.