miniGNU - creating art since 1985

I don't need your sympathy.

Igår var en bra dag, trots att den startade lite jobbigt. Fick mig en tankeställare när jag pratade med Fredrik på Fenix, visserligen får jag det nästan varje gång. Denna var jag verkligen inte beredd på. Så jag drog hem efter mötet och tänkte så det knakade.

Senare mot kvällen drog jag mig in till Folkets Park och umgicks med en del människor där. Drack lite, snackade lite skit. Det var mysigt. Precis som sommaren ska vara.

Förstår mig inte på vissa människor. Speciellt folk som känner behov av att kränka andra. Folk som kommenterar saker utan att tänka. Som en busschaufför igår tyckte tydligen det var hans ensak och rätt att få veta min ålder efter att jag betalade för en vuxen-biljett. Det är en sak om jag hade ljugit och bett om en ungdoms-biljett. Detta händer väldigt ofta att jag får säga två gånger (även tre) vad jag ska ha för biljett. Fast denna gången gick chauffören till överdrift. Ge mig min biljett för helvete och var glad över att jag inte ljuger om min ålder. Varför skulle jag vilja betala mer om jag kunde åka på ungdom lagligt?

Vill även bara nämna att det är inte OK att säga "ät upp dig" till mig. Det är precis som om jag skulle säga "alltså du, banta lite va?". Sedan att lägga till "gör det och jag kanske tycker du är snygg" var att gå över gränsen. Ursäkta, va?! Visst människan var full men hur full jag än skulle vara kan jag inte få för mig att säga så till en annan människa. Jag är smal, deal with it. Det är mitt problem och inte någon annans. Jag kan inte hjälpa att min ämnesomsättning är KICKASS och att jag har grymt svårt att gå upp i vikt. Tro mig, jag vill. Jag är så jävla trött på folk som tror att alla kan gå upp i vikt enkelt, det är inte enkelt för mig. Jag behöver inte folk som säger till mig att äta eller kommenterar min vikt på ett kränkande och respektlöst sätt. Speciellt när det är första gången de träffar mig och när de inte känner mig alls. Jag äter, väldigt mycket. Jag tränar också. Jag JOBBAR på det och har gjort det i hela mitt snart 24åriga liv. Jag har haft ångest över min kropp så länge jag kan minnas men börjar acceptera att jag inte kan "äta upp" mig. Det krävs mycket mer. Det krävs även att folk börjar behandla varandra med respekt.

Behövde få ut det ur mitt system. Förövrigt har jag fått boende på Pride, ska bo hos kära Annie som jag inte träffat på flera år och dar. Det ska bli så underbart att få se henne igen! Åker upp på måndagen den 27:e juli och hem den 2:a augusti. Om ni ser mig i vimlet är det bara att säga hej!